Knivderby i kylslaget Mittskåne (Under Prod)



 - Våga sova ute, på vintern!


Minusgrader och förrädisk ishalka. Ja, det går långsamt när vi slingrar oss fram på den oplogade vägen mot Dagtorpssjön, strax nordväst om Höör.

-           Men vi har ju all utrustning för att överleva, ifall bilen skulle åka i diket, säger N.

Tillsammans med eliten ur Vandring Skåne, ska vi övernatta när naturen är som elakast. Första natten är vid Lägerplats Dagstorpssjön. Sommarens idyll är öde och snöflingor väntar på att få begrava våra tält.

Namnet på sjön har en mörk underton. Dagstorpssjön betyder att, ta någon av daga med kniv. Ja, ni förstår säkert innebörden.

Dagtorpssjön var tidigare känd för sina utmärkta skridskoisar. Folk kom långväga ifrån. Men det var länge sedan någon plogade banor på sjön.

Tjälen går djupt. Tältspikarna kroknar på sin väg genom jorden. Aluminiumstängerna ger stelfrusna fingrar.

Möter upp arrangören Sven och nygamla friluftsentusiaster.

-           Vi är riktiga Hardcore-vandrare, skrockas det.

Kylan och snöfallet lyckas inte förta den trevliga stämningen kring lägerelden, som dock blir kortare än vanligt.

Aldrig har väl en sovsäck känts så inbjudande.

Längtar till den varma sovsäcken.

Det snöar under natten men den friska luften ger ändå en god sömn.

Frukost och iväg på den igensnöade vägen till Frostavallen, där vi möter upp ett stort gäng dagsvandrare.

Förhoppningsvis kommer dagsvandrarna att våga sova utomhus, vart det lider.

15 km rundvandring på Frostavallens Strövområde. Tung blötsnö som döljer stenar och rötter.

Värst är de isiga branterna. Vem står på ändan först!

En gammal rostig skidlift där naturen tagit över.

Frostavallen var tidigare Skånes skidcentrum, på både längden och tvären. Beläget mitt i Skåne var det snösäkert och kallt. Egen järnvägsstation med konferenshotell och backhoppning.

Övergivet sedan länge. Nu är det glada barn som åker pulka.

Skåneleden tar oss ofta till övergivna platser. Byar, fabriker eller turistanläggningar som sett sin guldålder passera. Den melankoliska känslan ger en ytterligare dimension till en ibland enahanda vandring genom blandskog.

Dagsvandrarna tar farväl med skämt om Scott och Amundsen. Vi beger oss till lägerplatsen vid idylliska Vaxsjön, för en återigen kall natt.

M slår på stort och lagar trerätters middag, jo man tackar, men minuspoäng för lång väntan på potatisgratäng.

Blötsnön har gjort sockorna fuktiga. Fötterna upp mot elden. Det ryker och luktar surt.

Några modiga killar badar isvak vid vår lägerplats. De hälsar tillbaka.

Återigen minusgrader med snöflingor. Längtar till sommaren då vi sitter uppe länge och gaggar.

Hur var det att sova i minusgrader? Bättre än förväntan!

Det är lite läskigt första natten, men vi är alla nybörjare på något.

Stort tack till arrangören Sven och alla andra som trotsade kylan. Ett stort tack till Stiftelsen skånska landskap, som hade toalett och vattenkran tillgängligt vid Vaxsjöns lägerplats.

Text & Foto, Anders Hermansson

Stiftelsen skånska landskap och deras Strövområden.

Spännande historier från Skånes inland.













Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sorgenfri - Temalekplats återskapar historia

Requiem från kyrkogårdar

Förintelsens beska efterbörd